Det är alltid jobbigt..varje gång är det tungt. Det är såå svårt att le när man egentligen bara vill börja gråta hysteriskt eller ringa en speciell vän och gnälla på smärtan i bröstet. Jag varken orkar eller vill vara denna positiva mupp som bara ser det bra osv...för ett tag vill jag vara denna deppiga mörka filur som bara tycker att alla sviker och att livet är hemskt...inte ens en regnig ledig eftermiddag har kunnat få mig att le. Jag skulle verkligen vilja sitta uppe hela natten och äta något riktigt dåligt och titta på någon serie eller gå hela natten....ojj va busigt jag vet men ändå..eller göra va fan som helst som får mig att släppa denna skiten som jag inte borde tänka på. Nej nu loggade min suchi in så nu är det dags att sluta skriva om mina inre negativa tankar och snacka lite skit!
Honki stonki
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar