Till min älskade Jennie (L)

I Love you today, tomorrow and every day past then
I love you with heart, body and soul
My love for you is all i need
Your eyes is all i ever need to see

You are my beloved sister and friend
My love for you is the only thing that no one ever can take away
When i see your pain
It`s like my heart is falling into pices

I thinking of you every day
I am so very happy for you
I want all the wonderful things for you
I want you here every day

I know how it is feeling
I know the pain
I know the loneliness
I know the freedom of finding your place and your friends

You are so strong now
and i am so very proud
if you just know
how very much i want all if this for you

I thank god or who ever brought you to me
thank you for the greatest gift of all time
tkank you for giving me the family that saved my soul
thank you for let me share my life with the most wonderful and loving creature their is....

LOve you baby for better and for worse

Hat

Hat och kärlek...det finns dom som påstår att du kan inte hata någon förän du har älskat denna person först..att endast att ha blivit sviken av någon som du älskar/har älskat kan locka fram en sådan mörk känsla som hat...

Jag har svårt att hata människor..jag kan tycka väldigt illa om dom och dom kan ha sårat mig djupt men hatar dom gör jag sällan även om jag vissa gånger ha velat det väldigt gärna...
Hat känns på många sätt så enkelt..om du hatar någon rätt igenom så känns det enklare att leva med ellen någon jävla känsla av sorg, besvikelse och ilska....när medkänslan av denna person försvunnit är hatet kanske det enda du känner och på det viset skyddar du dig själv från smärtan...

men om alla gick runt med hat i deras hjärtan hur skulle då världen se ut?? Inte för att den är en sådan vacker å rättvis plats som det är men endå....om alla bara stängde in sina känslor i hatet så är det ju inte så att du kan gå runt hela ditt liv å hata en massa människor och må ett bra och trevligt liv...någon dag behöver du släppa på trycket och då kommer alla borttryckta känslor upp till ytan som du har gömt i en massa år....

men vissa personer vill jag bara hata...vill inte känna någon medkänsla för dom, tycka synd om dom eller älska dom..jag vill att dom försvinner ut ur mitt hjärta och ur mina tankar...

Honki stonki

Real love is not easy, it`s hard, painful och very complex...

Hur vet man om detta är ens livs stora kärlek??
Vad är egentligen kärlek?
Älskar du någon så mycket att du skulle dö för denna person?
Har kärleken några gränser?
Kan vi någonsin verkligen förlåta det stora sveket?
Kan man älska två personer exakt lika mycket?
Är det bara på tv/böcker som du träffar din stora kärlek??
Hur vet man när man borde släppa taget?
Hur får man sin själ att sluta älska en person?

Ibland tror jag vi inte behöver "våran livs kärlek" ibland behöver vi bara ha någon som ser än, som håller om än och som iaf intalar dig att denna älskar dig...

Jag vet det blev lite väl jobbiga å filosofiska frågor idag men bara började tänka på kärlek och framförallt den sorten som man ser i många tvserier när man tittar och känner att dom verkligen är som gjorde för varandra och ser hur olyckliga dom är utan den andra...känns inte lika självklart i ens "vanliga" liv....jag känner dock att man ska vara mer tacksam för den kärlek man ger och får av sina vänner, familj och från dom förhållande man får...det är såå många människor som skulle göra nästan allt för den typen av kärlek...

Det finns en risk i att leta för mycket för den perfekta att du faktiskt missar ditt livs kärlek på vägen...

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Just håller jag som sagt på att skriva av mitt liv och har funderat en hel del på ifall det är bra eller inte..ifall alla "gömda" minnen och känslor ännu en gång bubblar upp till ytan...vilket jag redan har kännt en tendens till...om dom kan leda mig in i deprition vilket jag har så lagom lust till faktiskt..men samtidigt funderar jag på ifall jag gör detta nu och tar tag i minnerna skriver ner dom och sedan kanske det är lättare att gå vidare? Att kunna släppa dom...vilket jag har försökt ett bra tag men är så där lagom lätt..Hur släpper man taget av all den gammla smärtan man har kännt?? Hur förlåter jag det som varit?? Hur låter jag mig själv bli fri? .......................

Honki stonki

Inställningen betyder allt...

Idag vaknade jag upp och något kändes annorlunda..kunde inte riktigt komma på vad de va..sen efter en stund kom jag på vad de var..jag har tenta imorgon och jag fullkomligt lugn inte ett nervositets tecken så långt ögat når..och istället då får panik som jag brukar få och klara av plugga för att jag pressar mig själv något så enormt för att in få in all text på än gång...så bara började jag läsa lungt å fint och trissdessen jag brukar känna var som bortblåst...:)

Detta kan bero på gårdagen..då jag hade spabehandlings examination..jag fick göra en aromainpackning vilket var väldigt skönt att få göra just den som känns så bra :) det hela gick bra tyckte jag men naturligtvis kom jag själv på en hög med saker som kunde gjorts bättre..

till sist kan jag i det lilla kontoret för att få lite kommentarer ifrån mina lärare..och dom började prata om vad som dom hade tyckt var bra..satt där å tänkte att snart borde ju allt jag gjorde fel komma på tal..men nejdå dom började prata om hur duktig jag var med kunden, om hur mycket jag verkade trivas med vad jag gjorde mm och dom kom inte på en endå sak jag kunde gjort bättre!! :D Jag var dessutom den enda i min grupp som kom ihåg att ge gästen vatten efter behandlingen...yay

Så nu går jag bara runt i mitt totala lugn och mår bra..På lördag kommer min mamma och leif hit på besök vilket ska bli så mysigt var länge sedan jag träffade dom sist..och imorgon efter tentan blir det buffymaraton med ugglan och pingu!! Kan det bli så mycket bättre?? :)

HOnki stonki

Solig morgon..

Solen skiner in genom mitt lilla fönster..tyvärr ser det ut som en härlig vinterdag i januari fast det snart är april:( Försvinn jävla snö!!!!! NU!!!!

Jag sitter och funderar lite på vad/vem som har format ens liv..vad är det för händelser coh personer som har gjort att man är den man är idag?? För egen del är det vell mamma, ensamheten, mobbningen, alkolismen, dingle.....när jag sitter och skriver en "lista" så inser jag att det inte är en person eller två händelser utan snarare vad som händer varje dag..vad jag känner och tänker på och hur jag väljer att bete mig..allt har format mig och alla personer ändras ständigt även om du själv kanske inte vill eller kan se det själv...

Har tenta i avslappningstekniker och mental träning på fredag och sitter och läser i boken..det står mycket jag redan är medveten om...som till exempel att livet blir lite vad du gör av det...positiva människor blir i många fall inte sjuka så ofta och på många sätt lyckas bättre i livet mycket på grund av sin positiva inställning till allt...men det är långt ifrån lätt att bli en positiv och glad karaktär..jag har under en lång tid vart motvillig till att bli en positivt filur..sätt framför mig en glad å fnittrig sak med blommig klänning och som bara tycker att allt är underbart hela tiden...och med den bilden i huvudet sprang jag åt andra hållet..men jag har kommit på att det kanske inte behöver vara så extremt..??

behöver kanske inte vara allt eller inget..genom att ha en lite mer positiv syn på sig själv och sitt liv så kan livet kännas något lättare och vardagen lite mindre grå och tråkig...för att citera H.C Andersen "hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem att vi kallar dem vardag" Det pratas mycket om att hitta guldkorna i vardagen..vad har varit positivt idag?? Kan vara saker som att du hann med bussen eller att person hjälpte dig ta ner corn flakesen från hyllan...men det kan vara en bar sak att testa...

Nu ska jag återgå till mina studier (visst är jag duktig!!!! :))

Honki stonki

Träna mentalt och förbättra ditt liv

Borde verkligen ta tag i pluggandet men som vanligt går det lite segt. Men men har rensat min gaderod idag iaf det känns allmänt bra:) Jag har även skrivit lite på min text om mitt liv vilket går oväntat bra måste jag säga..lite svårt bara att veta hur jag ska lägga upp den och vad som jag kan låta folk läsa och vad som är hemligt både för mig och andra jag känners skull. Just nu försöker jag minnas vad jag gjorde/kände när jag var typ tio år:P det är ganska kul att minnas hur livet var då innan man blev "förstörd" ocg började tänka på tok för mycket...

Det kändes ganska motigt att åka tillbaka till hyttan igen och när jag kollade in i våran stökiga lägenhet blev jag inte direkt gladare men efter att jag stötte på ugglan å pingvin och satte mig vid datorn så kändes allt mycket bättre..sen tycker jag att dom är lite elaka när dom spelar "Jennie let me love you, you now i do anything for you" då är det inte så jävla lätt att inte tänka på min älskade buuuus...syns snart igen vännen :)

Nu är det dags att återvända till bosse!!

Honki stonki

A new begining:)

Jahopp nu har jag startat en ny blogg. Varför då kan man ju undra..nja beror mest på att jag ahr känt ett behov att återhämta mig och gå vidare efter jag har slutat dingle, min mammas skildsmässa och förra sommaren som var ganska omtumlande...efter att framförallt ha chattat med suz i natt så insåg jag att det var dags.

Ska även börja skriva lite olika texter om mitt liv hittils och en del av dessa kommer jag att skriva i denna blogg.

Detta har varit en konstig vecka den blev till stora delar inte alls vad jag hade tänkt mig innan jag åkte ner. Skulle t.ex träffa sascha i onsdags men då var hon tvungen att jobba och vi skulle ses vid halv tio på kvällen och ta en drink vilket jag var en smula negativ till en början.
Men det var så grymt kul och jag vill snart göra det igen :D

Nu sitter jag i Linus (min kusin) säng och flummar, i morgon ska jag åka till ullared med mina kusiner och shoppa loss...yay!! :)
Har dessutom fått bättre kontakt igen med två saknade vänner vilket jag inte alls väntade mig...:) ni får ha det bäst!!

Honki stonki